Att krypa till korset

Det är bara att inse: Man börjar växa upp och bli en respektabel medlem av det här landets vuxna befolkning. Vuxenpoängen bara rasar in på kontot, och igår var det dags att ta ännu ett steg i utvecklingen.

Trogna läsare vet att jag har försökt hitta en bra alternativ träningsform nu när jag för tillfället inte spelar någon handboll. Ett tappert försök gjordes med morgonlöpning i skogen, men när vintern gjorde sitt definitiva intåg försvann bokstavligen hela konceptet i en snödriva. Jag fick helt enkelt lov att tänka om, och jag började inse att om jag ville bedriva någon form av konditionsträning framöver var alternativen att antingen att sätta igång handbollen igen, eller att hitta ett lokalt löpband att begagna. Att sätta igång handbollen redan nu, när planen är att göra detta tidigast någon gång framåt våren är uteslutet, och då återstår alltså bara löpbandet.

Min kära sambo gjorde ivrigt reklam för Friskis & Svettis (bara namnet), eftersom hon någorlunda regelbundet går dit och tränar. Friskis & Svettis förknippas i min värld med svettiga tanter vars fett guppar i takt med en billig technolåt, och detta är inget som tilltalar mig våldsamt. Dessutom skulle det krävas ett frånsteg ifrån min image som stenhård handbollsspelare att ens sätta min fot i deras lokal, plus att jag skulle lida en stor förlust av stolthet då jag kategoriskt har avfärdat Friskis som kärringtrams. Min sambo vet dock att jag har en mycket stark ekonomisk ådra inom mig, och när hon plockade fram en gratis ”provapå-biljett” fanns det inte längre någon räddning. Lika bra att ge stället en chans…

Väl där insåg jag varför min sambo envisas med att ränna där. Inte en tjock tant så långt ögat kunde nå (alltså fram till väggen åt det håll man tittade), utan istället fanns det massor av vältränade människor där som man kunde titta på..hrm..träna tillsammans med. Jag fann mig själv trivas som fisken i vattnet, ärtan i kastrullen eller varför inte blomman i krukan, i gymmet, och när jag dessutom upptäckte att gymmet inte enbart bestod av miljontals träningsmaskiner (som jag är stark motståndare till), utan också ett antal skivstänger med fria vikter att träna med var saken klar. Jag ska banne mig gå dit fler gånger! Kanske redan på torsdag och köra spinning om jag inte plågas allt för svårt av den träningsvärk som jag med 100 procents chans/risk drog på mig igår. För tvärt emot min tidigare bild av Friskis & Svettis är det faktiskt möjligt att få träningsvärk där.

Friskis har kort sagt fått sin upprättelse hos mig. Förlåt!